Foccacia med västerbottensost och dill

Sluta leta! Här har du brödet som passar till jul, kräftskiva, midsommar och vilken fest som helst. Och vilken kärleksaffär det blir mellan det italienska foccaciabrödet och svenska smaker som västerbotten och dill! 

Redan nu behöver du veta att du inte bakar detta (kalljästa) bröd samma dag som det ska ätas. Det ska jäsa över dagen (12 timmar) så planera :-) Alternativet är att baka  med ljummen degvätska, låta degen jäsa i rumstemperatur i drygt en timme till dubbel storlek innan det gräddas. 

Till en långpanna, storlek mindre för 8-10 pers

25 g jäst

3 dl kallt vatten

2 msk + 1 msk + 3 msk olivolja

2 msk flytande honung

1 msk + 1 tsk + 1/2 tsk flingsalt

1 dl hackad dill

Ca 7 1/2 dl vetemjöl special (450 g)

50 g västerbottensost i kuber

1 tsk dillfrön, krossade med mortel

Blanda ut jästen i vattnet. Blanda i 2 msk olja, honungen och 1 msk salt. Tillsätt hackad dill och mjöl, lite i taget. Bearbeta degen i hushållsmaskin, ca 5 minuter. Häll 1 msk olivolja i botten på långpannan. Fördela 1 tsk salt på bottnen. Häll degen i formen och tryck ut den. Tryck ner ostbitarna i degen. Fördela krossade dillfrön över degen och låt jäsa i kylen ca 12 timmar.

Sätt ugnen på 225 grader. Ringla 3 msk olivolja över degen och strö över 1/2 tsk flingsalt. Grädda mitt i ugnen ca 15 minuter. Ta ut och låt brödet svalna ca fem minuter. Lyft sedan upp brödet och låt det svalna på galler innan servering.  

Dill!!!

Dill!!!

Västerbottensost!!! Fördela ostbitarna jämnt över foccacian. Det är där du trycker ner ostbitarna som du får de karakteristiska hålen för foccacia. 

Den som väntar på något gott väntar alltid för länge, men ibland är det värt det!


Om vi inte hörs innan jul så passar jag på att önska just en riktigt god jul nu och ett gott nytt år. Tack för att du läser!

Kantarell- och västerbottensnittar till mimosadrinkar på kräftskivan

Till kräftskivan gjorde jag smördegsflanet med potatis, prosciuotto, parmesan och tomater igen. En så god skapelse har rätten att återuppstå och den gick hem hos gästerna även den här gången. Med risk för att bli tjatig så blev det tunnbrödssnittar igen men den här gången icke de gamla vanliga med parmesan, prosciutto och sambal oelek. Nej, jag tänkte att eftersom det handlar om kräftskiva, varför inte byta ut parmesan till västerbotten och skinka till kantareller? Jag hade inget bra argument emot det så så fick det bli och även dessa snittar gick åt i rasande fart.

Vi inledde kräftskivan på vårt trädäck, som en slags officiell invigning, då det "i princip" är klart. Någon liten bräda här och där för att bygga igen små öppningar på sidorna men annars så! Vi var naiva nog att tro att den här invigningen skulle kunna ske typ i början av juni och att vi skulle hinna ha massor av trevliga aktiviteter på det under sommaren. Hm. Det tog visst lite längre tid men riktigt bra slutresultat tack vare min suveräna man som fixar allt. Kantarell- och västerbottensnittar med mimosadrinkar på ett blött och nyregnat trädäck i sisådär 10 graders "värme" var väl inte riktigt den typ av invigning vi hade tänkt oss men det gick det också :-)

De här snittarna gör du på precis samma sätt som mina andra tunnbrödssnittar. Byt bara ut parmesanost till 150 g riven västerbottenost och skinkan till ca 400 g kantareller som du fräser i smör, kryddar med salt och peppar och sedan grovhackar innan allt blandas, breds ut på tunnbröden, rullas ihop, skivas och gräddas i ugnen.

Om du är trött på kantareller vid det här laget så lovar jag att de inte kommer att dyka upp i den här bloggen i alla fall på riktigt länge. NU har jag nog fyllt min kantarelldos för den här säsongen... Men gott är det :-)

Snittarna ser grymt tråkiga ut. Brun och beige är ju inte världens läckraste färger men smaken blir läcker...



Svårt att göra för många. De går åt!



Jag kom inte ihåg namnet på den drink jag ville ha och fick för mig att den hette mimosa, dvs typ 50/50 av färskpressad apelsinjuice och mousserande. Men efteråt kom jag på att det var ju bellini det skulle ha varit och det hade nog varit mycket godare. Nu smakade även mimosa helt ok men det blir ingen favorit i repris. 

Förutom tunnbrödssnittarna som vi startade med och smördegsflanet som jag gjorde till kräftbuffén så bjöd mamma på sin underbart goda västerbottenpaj med kantareller, svågern bjöd på minirårakor som stektes à la minute med tillbehör som löjrom, knaprig bacon, gräddfil och finhackad rödlök. Kräftor så klart och massor av ostar och bröd. Olika sorters melon till efterrätt och vi var apmätta rent ut sagt. Och då åt jag inte en enda kräfta. Ska man göra det på en kräftskiva? Aha, då missuppfattade jag :-) Tar hellre tillbehören!

Bocchiaturneringen fick vi skippa den här gången. Blött av regn på gräsmattan och helt enkelt för kallt att glida runt och kasta klot. Men ute satt vi minsann ändå. Tätt ihop med filtar lager på lager. Tjocka jackor och till och med mössa på, i alla fall hade brorsan och jag det. Då blir man varm! Eldkorgen sprakade och snapsvisorna ekade över fjärden. En riktigt lyckad kräftskiva även om vi saknade ett par underbara människor som brukar vara med. Saker och ting förändras här i livet och inte alltid som man vill eller hoppas... Tack och stor kram till alla som var med och inte var med!

Västerbottenpaj med kantareller

Västerbotten OCH kantareller - lyssna på det. Eller snarare smaka på det. Enligt mig blir det inte så mycket bättre än så. Sista receptet ut från årets kräftskiva, perfekt bufférätt och tillbehör! Mammas underbart saftiga och goda västerbottenpaj med kantareller! Det jag tycker är allra bäst med den här pajen är att kantarellerna inte blandas med fyllningen utan läggs ovanpå, så att när man äter pajen känner man verkligen den goda smaken av kantarellerna. Pajen ska vara lite lös i mitten när den är färdig. Det här är en favorit i repris från förra årets kräftskiva.

8 bufféportioner

400 g riven västerbottenost

3 ägg

300 g färskost (philadelphia)

1 dl finhackad dill

Ca 500 g kantareller

1 krm salt

1 krm vitpeppar

Smör

Ströbröd

Dillkrona till garnering

Gör så här:

Vispa ihop västerbotten- och färskost med en elvisp, det ska blandas ordentligt. Vispa i ett ägg i taget och blanda sedan ner den finhackade dillen. Smörj och bröa en springform (pajform med löstagbar botten). Häll pajsmeten i formen, grädda i ca 30 minuter på 175 grader. Ställ att svalna.

Behåll kantarellerna så hela som möjligt, dela bara de största svamparna. Stek svampen i smör tills vätskan försvunnit. Salta och peppra. Toppa pajen med kantarellerna och garnera med en dillkrona.

Kantarellerna fick vi nyplockade från min farbror. Han berättade att svampplockningen blev ett bevis på att man kan mäta kärlek. Min farbror är nämligen kedjerökare av rang och han brukar alltid ta en cigarett när han förflyttar sig i skogen från det ena svampstället till nästa. Den här gången, med uppdrag att leverera kantareller till mammas paj, vägrade cigarettändaren att fungera... Han var väldigt nära att åka hem igen efter första svampstället men det var för lite kantareller i korgen - det skulle inte räcka till någon paj. Det var där kärleken till oss alla som skulle få njuta av pajen segrade över rökbehovet. Han bet ihop och begav sig till nästa svampställe och plockade tillräckligt med kantareller innan han kunde åka hem igen och ta den där efterlängtade cigaretten. Vi är så tacksamma för det :-)

En korg full av kärlek:


Det här är också gott till kräftorna:


    Skinkrullar med kesoröra och
    melon >


    Ostcocotter med gubbröra >


    Marinerad prästostsallad med
    rädisor och gräslök >

Skinkrullar med kesoröra och melon

Jättegoda och saftiga skinkrullar med kesoröra och melon! Ett av tillbehören på årets kräftskiva men funkar förstås på vilken buffé som helst under den varmare delen av året. Skinka och melon är ju en klassiker men med kesofyllningen blev det ännu godare. Mamma lagade och jag skulle köpa skinkan. Ett litet missförstånd gjorde att jag köpte vanlig rökt skinka när det skulle vara lufttorkad. Men det gjorde faktiskt inget, rullarna smakade jättebra och det blev ju avsevärt billigare! Använd cantaloupe, galia eller honungsmelon. Vattenmelon funkar inte här...

Keso är riktigt bra i mat... Jag har faktiskt glömt bort det helt och hållet. Ändå var jag tokig i keso för många år sedan, innan det fanns flera olika smaker. Kunde sleva i mig direkt från burken - saftigt, syrligt och gott! Nu ska jag återupprätta keso i mina två små kök och använda det mer i matlagningen.

8 bufféportioner (16 rullar)

250 g naturell keso

3 msk hackad gräslök

1 1/2 msk skånsk grovkornig senap

16 skivor lufttorkad eller rökt skinka

1/2 liten melon, skalad i tunna klyftor

Gör så här:

Blanda ihop keso, gräslök och senap. Om du vill ha en slät kräm, mixa.

Lägg en klick av fyllningen på varje skinkskiva.

Lägg på en melonklyfta och rulla ihop.