söndag 3 juni 2012

Förkrossande antiklimax!

Det här inlägget trodde jag skulle handla om något helt annat än vad det gör. Om en fantastisk bloggträff med en massa nya härliga matvänner på en liten ort i Småland. Men ödet ville annorlunda. Med lite "hjälp" av stillastående tunnelbana, en taxichaufför som borde byta yrke och Stockholm Maraton så missade jag mitt tåg som skulle ta mig till denna bloggträff. I ösregnet rullade jag hem min packade väska med en stor klump av besvikelse i magen, efter att ilskan och frustrationen hade lagt sig. Vad gör man liksom? Det jag gjorde var att packa om väskan och åka till landet själv, Mannen är nämligen och roar sig i Barcelona med Moto GP. Han tycker i alla fall att det är roligt att titta på motorcyklar som åker runt, runt...

Det ska både bli kul och lite vemodigt förstås att få läsa mina kamraters "rapporter" om träffen med bilder på både dem och den härliga mat som lagades. Jag hade sett fram emot den här sammankomsten så himla mycket, att få träffa bekantskaper i bloggosfären in real life och lära känna varandra. Så här kan vi verkligen prata om antiklimax. Men det får helt enkelt bli fler träffar och då ska jag varken lita på tunnelbana eller taxitjänster.

Indiskinspirerad tunika inköpt enkom för bloggträffen där temat för maten var, ja gissa :-)
Och så presenter till värdinnorna Amy och Remsan som aldrig nådde fram... Suck.




Bror och svåger förbarmade sig över mig och bjöd på middag igår. Det blev kycklingfiléer gratinerade i ugnen med en jättegod gorgonzolasås, ett recept som jag definitivt ska sno. Idag vet jag inte vad det blir. Humöret är sådär, jag har ju även missat frukosthänget där nere i Småland. Att vara låg är ingen bra förutsättning för lyckad matlagning. Kanske tigger jag söndagsmiddag hos mamma och pappa :-)

Nog gnällt. Nu ska jag hitta något trevligt att bjuda er på denna söndag. Återkommer!


28 kommentarer:

  1. Gud var tråkigt för dej! Sura lite till och sen lagar du något med mycket vitlök och massor av kalorier så mår du nog bättre sen ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite mer surande behövs innan jag kan få eländet ur systemet. Nåt med vitlök, kapris och pepparrot kanske nu när jag kan bestämma helt själv :-)

      Radera
    2. Vitlöksfräst bacon med kaprispepparotsdipp, that's it *lol*

      Radera
    3. Ha ha, näe. Där går nog t.o.m. min gräns men väldigt kreativt :-)

      Radera
  2. Du ska veta att det var så jag nästa grät en skvätt när jag fick beskedet att du missat tåget. Du ska veta att du var saknad! Jag hade verklige sett fram emot att få träffa dig. Självklart måste det bli fler till fällen! Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riktiga tårar för mig blev det...

      Detsamma! Och fler träffar, nåt annat tillåter jag inte :-)

      Kram!

      Radera
  3. Trist! och verkligen den sämsta dagen att komma iväg från Stockholm. Allt hände ju här just då. Men det går säkert fler "tåg" snart igen.

    P.S. Tack för din senaste fina kommentar på min blogg. Det värmde verkligen. D.S.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkligen trist. Det blir definitivt fler tåg (som jag ska sitta på när det avgår...) :-)

      Ha en fin söndag!

      Radera
  4. Fy vad tråkigt, lider verkligen med dig. Hoppas du får chansen vid något annat tillfälle.

    Kram Malin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Malin... Det blir nog fler chanser, får väl fixa nåt själv om inte annat :-)

      Radera
  5. Fy så trist!! Förstår din besvikelse.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så det kan bli ibland. Känns lite bättre nu. Det blir fler gånger!

      Radera
  6. Det var verkligen inte några goda nyheter vi fick när vi kom fram, vi hade ju sett fram mot att få lära dej lite skånska ju! Du var så saknad... men fler träffar måste det ju bli och då håller vi tummarna för bättre kommunikation!

    Kramar till dej från oss

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag hade sett fram emot det då, hur ska man annars klara sig på kontinenten utan lite skånskakunskaper :-)

      Det blir definitivt fler träffar. Så är det bara!

      Kramar tillbaks!

      Radera
  7. Fy, vad tråkigt. Jag hade också gnällt. Hoppas du fick god mat hemma hos dina föräldrar i alla fall!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det helt OK att gnälla järnet ett tag! Men snart får det räcka. Snart....

      Radera
  8. Åh fy vad ledsamt det var att du inte kunde komma!! Vi saknade dig jättemycket men det kommer garanterat flera tillfällen. Jag hade nog brytit ihop lite om jag inte kommit iväg så ditt låga humör är fullt förståligt. Bamsekram till dig (fast en IRL kram hade varit bättre).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter bra Gunn! Jag är helt övertygad om att det blir fler gånger. Nog bröt jag ihop, fast inte lite grand utan mega grand. Bamsekram tillbaka - så småningom IRL!

      Radera
  9. Stackare det var riktigt tråkigt att läsa. Hoppas att besvikelsen går över snart.Skickar en styrkekram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Milla - det kan det inte blir för många av :-)

      Radera
  10. Nä, vad taskigt!! Nästa gång, och då ska jag också se till att haka på!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Taskigt är bara förnamnet... Japp, jag tar dig som gisslan och packar ner dig i min väska om det behövs. Vi ska bara vara med nästa gång :-)

      Radera
  11. Ja, vad snopna vill blev. Det var som om man trodde det var ett skämt, ett dåligt sådant.
    Men nästa gång, då ses vi!
    Kramar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ungefär som för mig... "Det här händer inte." Men det gjorde det. Sablar. Som jag sagt till Amy, gissa vem som kommer vara på plats dagen innan nästa gång :-)

      Radera
  12. Usch! Tycker verkligen synd om dig! Jag hade nog bara satt mig ner och börjat gråta tills någon hade kört mig dit jag skulle. Eller nåt...
    Det blir fler träffar och då är du självskriven! Fin tunika i alla fall!:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var väldigt nära att sätta mig i bilen och köra ända till Småland men sansade mig mellan tårarna... Ja, fler träffar måste det bli och då är jag på plats dagen innan :-) Tunikan blir fin i sommar :-)

      Radera
  13. Fina fina du, vi saknade dig ska du veta. Så fin tunika du köpte. Vi ses snart igen, stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack fina du. Japp, ses ska vi. Något annat finns inte :-)

      Kram till dig och tack för att du fixade så mycket - även om jag aldrig kom fram. Jag har ju sett att allt var hur fantastiskt som helst.

      Kram så länge!

      Radera