onsdag 9 november 2011

Chocolate Delice - chokladchock - även kallat OMG ;-)


Söta saker

Det här är en dessert som passar temat Månadens sötsak hos Söta saker för december som hand i handske, nämligen "Extra allt": "... någonting sött som är sådär underbart för mycket att man nästan dånar." Fast här är det inte så att man "nästan" dånar, utan man dånar fullt ut :-)


Här kommer berättelsen om Chocolate Delice, även kallad Oh My God!

Min älskade man gav sig på en mycket avancerad och komplicerad dessert som avslutning på födelsedagsmiddagen. En dessert som vinnaren i Master Chef Australia fick som utmaning på slutet i tävlingen och vann med (eller nå't). I alla fall inget som en amatörkonditor gör bara så där och lyckas perfekt med. Mannen är väldigt noga och metodisk och brukar lyckas mycket bra. Han hittade bloggen med receptet, komponerat av vinnaren själv, pedagogiskt upplagt steg för steg. Jättebra, tyckte han och satte igång. Men det gick tyvärr inte att lita på receptet fast han följde det till punkt och pricka. Det visade sig nämligen att beskrivningen hade luckor och en ordning som inte var den bästa. Glasyren blev för tjock och vissa problem med den vita chokladen som spritsas ovanpå uppstod.

Han vill gärna göra om det här, men då i mindre portioner. Det smakade fantastiskt gott men förstå själva när diametern är 9 cm av olika lager bestående av smördegsbotten, brûle och chokladmousse, i botten en saltad caramelsås och ovanpå mörk chokladglasyr med vit choklad spritsad ovanpå - att det blir väldigt mäktigt. En chokladchock i munnen och man blev mätt - proppmätt - på ett par tuggor. Ingen av oss orkade äta hela, inte ens halva och det kändes förskräckligt. Mannen tyckte inte att jag skulle ta upp desserten här överhuvudtaget, han blev så missnöjd. Men jag tycker att det ska den visst och jag är så tacksam för hans insatser och engagemang. Det blir bättre nästa gång!


Här är de råd som Mannen vill ge om du vågar ge dig på receptet:
  • Halvera receptet och gör i mindre formar eller som en stor tårta att skära bitar av
  • Dubbla mängden vatten i caramelsåsen (40 ml)
  • Gör steg 7 (chokladglasyren) precis innan steg 10 annars är risken stor att den blir förstörd av eftervärmen i kastrullen - den ska vara tunn och rinna ut över desserten - den blev för tjock och tappade glansen när den fick stå och vänta så länge
  • Ta bort formarna/ringarna och ställ tillbaka desserten i frysen innan du gör steg 7
  • I receptet står det 15 f av gelatinblad, det ska vara 15 GRAM!

Törs du  prova :-)


Jag letade efter s.k. anslagsringar (även kallat bakringar eller kakringar) men hittade inga. Mannen tillverkade egna av tunnband, folie som täckte hålen och eltejp :-)


Kanterna skulle säkert ha blivit slätare med rätt typ av ringar men det syns inte på utsidan ändå när glasyren är på.

Den saltade caramelsåsen som läggs som en liten sjö i botten på tallriken innan desserten placeras ovanpå var nog det godaste för mig. Fatet blev renslickat efter att resterna av den supermäktiga desserten puttats undan.

Som sagt, chokladglasyren blev inte så där tunn och glansig som den ska vara. Det hjälpte inte att följa step-by-step. Den vita chokladen hade kunnat spritsats finare men det blev lite klumpar i den efter smältningen som gjorde att spritshålet blev större och större...

Tack älsklingen för en ljuvlig dessert - utseendet är inte allt :-)

Nu har vi lyxen att få njuta middag hemma hos ToJ. Jätteskönt att slippa laga mat ikväll efter två dagars kurs. Jag är lite trött i huvudet...

Önskar en trevlig onsdagskväll!


14 kommentarer:

  1. OMG. Det räcker så. OMG.
    Katarina :)

    SvaraRadera
  2. Där satte du verkligen skallen på spiken. Har ändrat rubriken :-)

    (och det rimmar ju dessutom)

    SvaraRadera
  3. Tänk den som hade en man som visade sin kärlek på detta sätt!
    En fruktsallad med keso kan man ibland få ,gott men inte lika storslaget.
    Förr när jag hade lite mer tid hemma vid spisen brukade jag minsann också slå på stort och baka chokladbomber. Minns ett julmatlag då alla gäster var tvungna att lägga sig och vila magarna. Vi tog också en promenad i vinterkvällen för att sen ta tag i frossandet igen.

    Nu verkar det som vi snart ses alla TRE!! Kul!

    SvaraRadera
  4. Ja, en frisk promenad på 1/3 av bomben hade suttit fint. Då hade vi kanske fått i oss lite mer dessutom :-)

    Misstänkte att Miss Katarina hakar då hon skrev att vi ses, hur kul som helst!

    Nu måste jag ju boka något sunkhak också :-)

    SvaraRadera
  5. OJ, verkligen avancerat och låter riktigt toppengott, fast i små, små eleganta portioner!

    SvaraRadera
  6. Klart I´m in! Ska bli så JÄTTEKUL att träffa er!
    Kram Katarina
    (som är på jobbet, ej inloggad)

    SvaraRadera
  7. Men herregud vilken insats! Cred åt din man! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske inte så lämpligt att använda galvat järn till matlagning, galv är ju faktiskt giftigt

      Radera
    2. Hej Henrik! Ringarna är "fodrade" med folie så bakverken kom inte i direkt kontakt med tunnbanden. Vi är nog safe :-)

      Radera
  8. Exakt Fröken Dill, det finns en del att finslipa på där :-) Tror att en hade räckt till oss sex personer vid bordet...

    Topp, Katarina!

    Tack SAn! Jag ska förmedla cred till min man som inte alls blev nöjd. Så kanske han blir inspirerad att "vidareutveckla" desserten :-)

    SvaraRadera
  9. Mmm vilken lyxig dessert! ser jättegod ut.

    SvaraRadera
  10. Hej Tant Gul!
    Väldigt gott var det, och mäktigt :-)

    Kikade in hos dig. Vilken väldigt ljus och fin blogg du har. Den ska jag hålla ett öga på!

    Trevlig helg till dig!

    SvaraRadera
  11. OMG så gott det ser ut! :)

    SvaraRadera
  12. Ja, Therése... Tre bokstäver räcker för att beskriva detta. Gärna uttalat som Janice i Friends. Oh....... My........God!!!

    SvaraRadera