Gul paprikasoppa med chilimarinerade halloumispett

Tänk att gul paprika kan vara så gott! Måste nog erkänna att just den gula sorten har blivit något styvmoderligt behandlad av mig. Favoriten är den gröna men ibland passar den röda bättre. Orange paprika smakar inte mycket men den gula i en soppa, i alla fall den här soppan, riktigt gott! Soppan blir lagom söt och fräsch. Perfekt att äta med de heta halloumispetten. Om du tycker att det blir för lite mat med bara soppa och ost är ju bröd ett självklart tillbehör!

4 portioner

4 gula paprikor i grova bitar (ca 700 g)

1 stor gul lök, grovt hackad

Olivolja

1 liter grönsaksbuljong

Salt och svartpeppar

Halloumi i grova bitar, ca 4 st per portion

4 msk olivolja

Några nypor torkade chiliflakes efter smak (eller 1 färsk hackad röd chili)

Grillspett, gärna i trä så att de kan kapas till rätt längd

Värm en skvätt olivolja i en rymlig gryta. Fräs paprika och lök i några minuter utan att det tar färg. Häll i grönsaksbuljongen och låt koka tills paprika och lök är mjukt, 15-20 minuter. Mixa soppan och smaka av med salt och svartpeppar. Servera soppan rykande varm till halloumispetten:

Blanda olivolja och chiliflakes (eller färsk hackad chili). Använd grillspett som får plats i hela sin längd i en stor stekpanna till när du ska steka osten. Kapa träspett om det behövs, förslagsvis med en avbitartång eller bryt av för hand. Trä upp fyra bitar ost på varje spett. Pensla med chilioljan och lägg på tallrik. Vänd och pensla i omgångar medan soppan kokar. "Återvinn" den olja som rinner av osten och lägger sig på tallriken. Stek ostspetten snabbt på hög värme till fin färg runt om. Servera spetten till soppan.

Ibland är det himla bekvämt med torkad chili. Jag slipper pilla med att hacka en liten chili för hand och så slipper jag bränna läppen av mig när jag byter prilla för att jag glömmer att tvätta händerna efteråt... Eftersom de torkade chiliflagorna vilar en stund i olivoljan så kommer den heta smaken fram rejält. Tänk på att torkat alltid innebär mer/starkare smak så använd det därefter.

Fyra-fem bitar halloumi är lagom på varje spett. Gör inte för små bitar, då går osten lätt sönder...

Gul paprika är ju riktigt gott! Du kan göra soppan med röd paprika också om du föredrar det.

En trägaffel i mammas kök som har hängt med ett tag. 

Varför slänga något som fortfarande fungerar :-)

Glöm inte att upprepa penslingen av osten så att den blir så "marinerad" som möjligt. Samma olja används sedan i pannan under stekningen.

Stek halloumin till riktigt fin färg och ät sedan så fort som möjligt medan osten är sådär mjuk och härlig. Du kan skippa att servera på spett. Stek då i skivor och lägg på ett fat bredvid för var och en att ta för sig av.

Gott och nyttigt inbillar jag mig. Det kändes i alla fall så i både mun och mage!

Det tar ofta lite längre tid att laga mat i någon annans kök. Man får leta lite efter grejerna och det kan ta en stund att bli vän med spisen. Den logik jag har i mitt kök var saker och ting ska finnas är sällan exakt den samma hos någon annan men det gör ju inget att det tar lite längre tid. Dock var det lite trist att det inte fanns någon stavmixer i föräldrarnas kök (!) 

Så när soppan skulle mixas tog jag först fram mammas purépress och mosade ihop paprika och lök så gott det gick. Sedan fick jag ta lite i taget i en pytteliten mixer som rymde ungefär 2 dl totalt. Som alla vet kan man inte fylla en sådan till bredden för då hamnar merparten av innehållet utanför när man börjar mixa. Så att mixa tog också lite längre tid än beräknat men det gick ju och det var värt väntan!

Soppan blev en bra eftermiddagsrätt. Till kvällen lagade jag till en supergod renskavsgryta som jag får lov att återkomma till, lovar att den också är värd att vänta på! Nu har vi gosat klart med vår katt Selma för den här gången och ska tillbringa resten av helgen med att ta det lugnt. Varken skidor, skridskor eller pulkor kommer att brukas. Jag ska bläddra i mat- och inredningstidningar plus att jag har ett par nya kokböcker som har anlänt med posten. Jag brukar sträckläsa kokböcker som jag gör med en bra deckare. Upplagt för matporr resten av den här helgen alltså!

Ha en riktigt skön söndag!

Hallonmarinerad prästostsallad med rädisor och gräslök

I ett kök som ska målas går det sisådär att laga mat. I ett kök som dessutom är väldigt litet är det i princip omöjligt. Så idag kära läsare bjuder jag på en favorit i repris, en ostsallad från förra sommaren som smakar mycket av ost, är knaprig av rädisor och fräsch av gräslök och grönt. Ett tillbehör som smakar gott till kött och potatis, med vegetariskt tillbehör eller som ensamrätt med bröd. Det finns nog några av er som känner igen det här men jag tänkte att det skadar inte att påminna om detta utmärkta recept, har du redan provat kanske? Jag älskar ost och använder det gärna i maten! Prästost är en favorit som jag kan "möla" hur mycket som helst av. För den som inte känner igen det sörmländska begreppet (eller är det mer lokalt än så?) så betyder det att man äter sånt som egentligen ska ätas med något annat, som t.ex. hyvlade ostskivor som ska ligga på en smörgås.

Proportionerna är lite upp till dig själv. Ta mer av rädisor om du gillar det, mer av ost om du vill det. Osten smakar underbart gott med sin marinad och de krispiga rädisorna. Gräslöken gör sitt till också. Jag tycker gräslök har en häftig smak och kan tugga i mig ett par strån rakt av, typ möla :-) Ost och rädisor läggs ovanpå romansallad vid servering. Servera helst rumstempererat så smakar osten som bäst.

Det här räcker till minst fyra personer som tillbehör

500 g prästost

2 tsk salt

2 tsk socker

1 msk flytande honung

4 msk olivolja

1 msk hallonbalsamico

Svartpeppar efter egen smak

1/2 dl finhackad gräslök

2 knippen spänstiga rädisor

2 huvuden romansallad

Skär osten i centimeterstora tärningar. Blanda salt, socker, svartpeppar och honung med olja och balsamico till marinaden. Blanda i gräslöken. Häll marinaden över osten i en skål, vänd runt och ställ åt sidan. Skölj rädisor och sallad. Skiva rädisorna tunt och bryt loss bladen från salladshuvudena. Lägg upp salladsbladen lite snyggt på ett stort fat. Toppa med osten och häll över marinaden.

Välj rädisor som är spänstiga. Känn på dem så att de inte har mjuknat, då är de för himla tråkiga. Det går att pigga upp dem i kallt vattenbad men leta efter fina exemplar från början. Gräslök har du kanske t.o.m. i eget grönsaksland. Har hört talas om att det finns gräslök som blommar nu...

Jag tyckte inte om rädisor förut (!) Tyckte att de smakade för jordigt och konstigt. Men nu tycker jag att det är hur gott som helst att knapra på.

Det kan kännas onödigt att köpa hallonbalsamico endast för den här salladen, men var inte orolig. Du kommer kunna använda den i vilken dressing som helst (nästan). Smaken blir bara fruktigare och friskare än vanlig balsamico och det är verkligen ingen nackdel.

Marinaden är klar och blandad med ost och gräslök. Återstår bara att bryta loss romansalladsbladen och skiva rädisorna. Bara och bara förresten. Det är ett helsikes pyssel att tunnskiva rädisor...

Sådär! Blandat och klart att lägga upp lite snyggt på romansalladen som är utbredd på ett fat.

Den här präsostsalladen åt vi till saftiga färsbiffar med senap och bacon. Till det råstekt potatis inspirerat av Pommes Anna. Färsbiffarna kan jag utan att jantelagen gör sig alltför påmind verkligen rekommendera - de är supergoda! Och potatisen är grymt god den också. Men där går gränsen för skrytet :-)

Recept på färsbiffarna finns här >

Recept på potatisen finns här >

Och vad äter man till middag när det inte finns ett kök hemma att rumstera i? Ingen fara, det finns andra kök. Gatukök till exempel :-) I morgon blir det matlagning på landet igen och det längtar jag efter som en tok. Det var ett tag sen, så vi ses där!

Kanske blir det något gott från den här kokboken i helgen, en av mina favoriter att inspireras av i sommarköket: