lördag 17 september 2011

Lyxig planka med oxfilé, kantarellsås och finaste moset


Plankfilé skulle jag vilja kalla det här! Jag blev sugen på att använda planka när jag läste senaste numret av Allt om Mat där de har med retrorätter som plankstek, räkcocktail och marängsviss. Just den plankstek som presenterades i tidningen lockade inte mig. Där användes entrecôte och man skulle göra egen bea, linda bacon runt haricot verts och, ja ni känner säkert till den klassiska planksteken. Jag bestämde mig i stället för att använda varsin fin bit oxfilé att lägga på plankan med kantarellsås och västerbottenost ovanpå tillsammans med det klassiska spritsade moset. Plankor lånade jag av mamma och pappa.

Här ska erkännas utan att skryta att både jag och Mannen tyckte att det blev hur gott som helst. Moset är det godaste jag har gjort (mycket grädde, smör och västerbottenost). Köttet blev jättemört och smakade underbart tillsammans med kantarellsåsen. I stället för en hel tomat lade jag på tre körsbärstomater på varje planka. Man kan ju fundera på varför man inte gör samma sak i en gratängform... Det gjorde jag i alla fall. Vad blir det för skillnad? Enligt mig blir smaken mer "grillad" på en planka och därmed godare. Maten kändes lyxig men var inte alls jobbig att laga. Plankor hittar man i välsorterade köksbutiker eller på nätet.

Förutom köttet, ingredienserna till mos och sås behövs tomater, riven västerbottenost och neutral olja.
Gör din variant av planka med något annat kött och en annan sås, en pepparsås, bea eller champinjonsås.
Här är det fritt fram att variera!

Mitt godaste mos (räcker till fyra portioner)
1 kg mjölig potatis
3-5 dl vispgrädde
Massor av smör, riktigt smör
1 äggula
1 dl riven västerbottenost
Salt och vitpeppar

Skala potatisen och skär i mindre bitar. Koka tills den är mjuk i saltat vatten, 10-15 minuter. Häll av vattnet och pressa potatisen eller finfördela den med något annat - jag använde en stålvisp. Blanda i hälften av grädden, smör, äggula och ost. Vispa med elvisp och fyll på med mer grädde tills moset blir fluffigt så att det funkar att spritsa på plankan. Smaka av med salt och vitpeppar. (Allt mos kommer inte att gå åt till två plankor - vi har sparat det som blev över till potatisbullar.)

Om du vill göra det goda moset till något annat, där det inte ska gratineras, värm då först grädde och smör tills smöret smälter i en kastrull. Blanda med moset och tillsätt sedan ägg och ost.

Under tiden potatisen kokar, gör kantarellsåsen som räcker till två plankor
Ca 3 dl färska kantareller i mindre bitar
1 finhackad gul lök
En klick smör
Knappt 1 msk vetemjöl
2 dl grädde
Ungefär 1/2 tsk kinesisk soja
Salt och vitpeppar

Hetta upp en stekpanna och lägg i kantarellerna. När vätskan har dunstat, lägg i smöret och löken. Fräs ihop någon minut. Pudra över mjölet och rör om. Häll i grädde och soja. Låt sjuda ihop till bra såskonsistens. Smaka av med salt och vitpeppar. Ställ åt sidan tills det är dags att lägga såsen över oxfilén på plankan.

Oxfilé, en lagom stor bit per person
Låt oxfilén bli rumstempererad innan du steker den i smör och kryddar med salt och svartpeppar. Vira sedan in köttet i folie och håll det varmt tills det ska in i ugnen.

Nu till det roligaste - att arrangera allt på plankan!
Ugnen ska vara uppvärmd till 250 grader och plankorna ska vara inoljade med neutral olja så att de inte spricker i den heta ugnen. Börja med att lägga antingen en stor tomat, eller som jag tre små, i fördjupningen i ett av plankans hörn. Skåra skinnet i ett kryss och salta lite grand.

Spritsa moset längs kanten på plankan. Beroende på sprits kan det räcka med ett varv, med en mindre sprits - spritsa i två lager. När köttet har vilat klart, lägg det i mitten på plankan. Fördela kantarellsåsen över köttet, på resten av plankan innanför "mosmuren" och strö sedan lite västerbottenost över kött och sås.

Ställ in plankorna i mitten av ugnen i ungefär 12 minuter, tills det spritsade moset har fått fin färg. Kontrollera köttet så att det är tillagat som du vill ha det. Tillagningstiden varierar ju beroende på hur tjock din oxfilé är.

När plankorna är färdiggratinerade, ställ fram på bordet med något slags underlägg under - de är varma! Se'n är det bara att hugga in på godsakerna. Och gott, det var det! Plankan har gett mig mersmak och jag vill gärna prova andra kombinationer på den. Vi får se vad det kan bli...


Glöm inte att olja in plankorna innan de ställs in i ugnen - börja gärna med det så att träet hinner suga åt sig lite av oljan.

Mannen fick hoppa in när det var dags att spritsa. Han har rutin på det efter alla efterrätter han har fixat. Med den lilla sprits vi använde blev det två lager mos.

Tomat, mos, kött, sås och västerbottenost på plankan - dags för ugnen!

Inte världens gladaste färgupplevelse men en desto större smakupplevelse!

Soprent kallas det här, även om en stackars tomat blev över på Mannens tallrik... Bästa betyget :-)

5 kommentarer:

  1. Sicken Retro klassiker! Jag blev jättesugen på "planka" nu, har inte ätit det sedan jag var liten. Såg verkligen supergott ut ! Cred till dig/er för du gör så roliga saker. Dessutom världens bästa foto! Keep it up!

    SvaraRadera
  2. Vilken mat ni lyckas få till på landet . Den typen av plankor går alls inte att finna hos oss. Det såg verkligen gudomligt gott ut.
    Jag läste också detta retro nummer och blev lir plankinspirerad. Roligt var det också att maten var nästan exakt likadan som jag hade en gång när det var min tur att vara värd för mitt matlag. Vi är ett gång som träffas en gång i månaden sen 2004 och lagar mat hos varandra. Trevligt som tusan, och för en hundring får man en 3-rätters med vin och öl.
    Jag körde västkustsallad , helstekt oxfilé och hemgjord bea och pommesfrites . Till efterrätt blev det mintpäron med smulpajstäcke och vaniljglass. Det var också en höjdare att duka upp med de rätta detaljerna som duk och porslin.
    Din kamera måste vara hur bra som helst som får till så fina mat och andra bilder , hjälp mig gärna med råd och tips. Är ju bara en glad amatör i den här världen och känner att nu när mörkret kommer kommer det bli svårt att få till fina bilder.

    Carina

    SvaraRadera
  3. Tack, Andy!
    Det var verkligen jätteroligt att plocka fram en gammal klassiker och göra sin egen variant. Här finns det som sagt potential att laborera vidare med andra kombinationer på plankan.


    Carina, visst är det kul med ett gäng matlagare som träffas regelbundet! Jag saknar den matklubb vi hade, ett gäng lärarkollegor med samma upplägg. Det rann tyvärr ut i sanden när vi slutade jobba på samma skola, familjer bildades osv. Så'nt som händer alltför ofta tyvärr.

    Min kamera kommer mer och mer till korta pga mörkret, precis som du säger - det blir svårare och svårare att få till bra bilder.

    Jag är också amatör (fast jag skulle inte kalla dig amatör utifrån de fina bilder jag ser på din blogg) så jag ska läsa på lite hur man gör för att fota under dåliga ljusförhållanden. I värsta fall (för plånboken) är enda lösningen ett nytt objektiv, men jag vet att man kan förbättra själva ljuset också. Jag återkommer i ämnet :-)

    SvaraRadera
  4. Wow så gott det ser ut! Skulle också vilja ha plankor hemma! Det är mycket förberedelser kan jag tänka mig!

    SvaraRadera
  5. Det är inte så mycket mer förberedelser än när man gör mat som inte ska läggas på planka... Göra mos, steka kött, göra sås och så på plankan och in i ugnen :-) Fast det är klart, det är ju inte middag på 30 minuter à la Jamie Oliver, men väl värt tiden!

    SvaraRadera