Krämig lövbiffsgryta med paprika och lök

På min meny står just nu Theracough, Nasoferm, Treo och jag dekorerar med pappersnäsdukar. Men det hade kunde varit värre, mycket värre så jag ska inte klaga och lägga ner mer tid på att berätta om min fysiska status. Över till något trevligare - en krämig lövbiffsgryta som min fina mamma brukar göra.

Rätten är lite Stroganoffinspirerad och här har vi både grädde och crème fraiche i såsen. Paprikapulvret sätter mycket av karaktären och för att få ut mesta möjliga smak är det viktigt att fräsa paprikapulvret en stund. Det räcker fint med paprika och lök men champinjoner skulle nog passa fint också. Mängden gul lök kan du lätt öka på lite mer också. 

Lövbiffen behöver upp till en timme på sig att bli riktigt mör. Servera med tagliatelle, ris eller potatis och lite grönt - eller för all del rött! Tomater till exempel...

Det här behövs till 4 portioner (och en matlåda)

500 g lövbiff, strimlad

1 stor gul lök, hackad

Smör

1 burk crème fraiche - lättvarianten funkar

2 dl vispgrädde eller mellangrädde

2 msk vetemjöl

1/2 dl tomatpuré
1-2 msk paprikapulver

En gnutta socker, ca en 1/2 tsk
Några droppar kinesisk soja

1 röd paprika, skuren i bitar

1 grön paprika, skuren i bitar

Salt, svartpeppar

Fräs lövbiffen hastigt i smör på hög värme, krydda med salt och svartpeppar - flytta över till en gryta. Fräs löken i smör tills den blir glansig. Pudra över paprikapulvret och fräs en liten stund till utan att löken tar färg. Över till grytan. Tillsätt crème fraiche och hälften av grädden (1 dl). Låt koka upp och dra sedan ner värmen lite grand. Blanda vetemjölet i den andra decilitern grädde och blanda ner i grytan. Blanda i tomatpuré, socker och lite soja. Låt småputtra minst 45 minuter, upp till en timme om det behövs för att köttet ska bli mört. Smaka av med salt och svartpeppar. Fräs paprikan lite snabbt i smör och blanda i grytan så att den får puttra med ungefär fem minuter på slutet, när köttet börjar bli klart. 

Är man sjuker med något som smittar ska man inte fibbla i köket. Älskade Mannen rycker in och tar hand om den biten. I helgen gjorde han en jättegod kycklinggryta med massor av paprika och rejält sting av cayennepeppar. Kryddstarkt är tacksamt när en täppt näsa dödar nästan all förmåga att känna smak. Vi kommer att göra kycklinggrytan fler gånger, helt klart. Därför återkommer jag till den när det finns bilder till också. 

Till dess föreslår jag att du testar den här grytan, det är ju inte vår riktigt än om någon skulle ha missat det, så grytorna behöver vi ju inte lägga åt sidan helt och hållet :-)