Glädjeflickans pasta med tonfisk (puttanesca på mitt sätt)

I en klassisk puttanesca finns massor av smaker som jag gillar; tomat, vitlök, chili och sälta från sardeller. För att göra rätten mer mättande har jag gjort som Jamie Oliver och lagt till tonfisk - det passar kanon! Det här är en pastarätt som jag gärna gafflar i mig, med massor av nyriven parmesan över. Testa du också!

4 portioner
1 burk plommontomater (klippta i mindre bitar)

1 burk krossade tomater

1 burk vatten från en av tomatburkarna

2 vitlöksklyftor, hackade

1 röd chilifrukt, finhackad (utan kärnor och hinnor)
(Ev torkade chiliflakes istf chili explosion)
1 tsk torkad oregano

1/2 dl olivolja

2 tsk sardellcrème (eller motsvarande mängd sardeller i olja, 3-4 st finhackade)

(Ca 300 g svarta urkärnade oliver, halverade)

2 msk inlagd kapris, grovhackad

1 burk tonfisk i olja (150 g tonfisk, 185 g med oljan)

Salt, svartpeppar och chili explosion

Ca 1 dl färsk persilja, hackad

Parmesan, riven

Till servering: Kokt spagetti som blandas med såsen
Tips: Smaka av såsen med färskpressad citronsaft för ännu mer smak och karaktär

Låt de konserverade tomaterna rinna av i en sil/ett durkslag. Fräs vitlök, chili och oregano i olivoljan på medelvärme i en traktörpanna/kastrull/gryta. Blanda ner de avrunna tomaterna, sardellcrème, (oliver) och kapris. Häll oljan av tonfisken och smula ner tonfisken. Mal ner nåt kryddmått med chili explosion (alternativt låt torkade chiliflakes fräsa med vitlök och chili i början). Späd med 1 burk vatten. Smaka av med chili explosion och svartpeppar. Låt puttra ca 15 minuter. Smaka av med salt och chili explosion. 

Under tiden som såsen puttrar så kokar du spagettin. När pastan kokat klart, häll av och blanda med såsen. Strö över persilja och riven parmesan. Ställ fram mer riven parmesan till serveringen. Det blir lätt så att man vill ha mer av det :-)

Vitlök och chili - jättegott i nästan vilken pastasås som helst!

Tack och lov för sardellcrème! Föredrar lätt att klämma ut det jag behöver
från en tub framför att lirka upp de oljiga små fiskarna från en burk för att finhacka dem. 

Persilja och parmesan till garnering. Gott och vackert!

På landet märks det tydligt att hösten är på gång. Ingen panik över det, faktiskt. Luften är klarare och lättare att andas. Kropp och knopp funkar bättre än i över 30 plusgrader. Faktiskt på det också. Det är behagligare att sova på nätterna i mörkret med sval luft. Och äntligen finns ordentlig potatis att köpa. Jag gjorde en riktigt krämig potatisgratäng i helgen med massor av purjolök. Som jag har längtat och oj, vad gott det var! Många med mig vet jag längtar efter rejälare mat nu, så var beredd på det här hos mig. Välkommen härliga hösten!

Rustik minestronesoppa med bönor och risoni (med mera...)

Jag har varit lite kinkig med soppor som inte är mixade till så gott som total släthet. Fram till nu. Det blev en riktigt rustik minestronesoppa häromdagen med nästan bara stora bitar av grönsaker och annat gott som blev väldigt lyckad. Att riva parmesan över soppan när den nyss skopats upp i skålen och ångar av värmen så att osten smälter, det är inte så dumt det heller. Lägg till det ett par nyrostade mackor med smör som smälter. Oj, oj...

Jag är inte vegetarian men jag har inget stort behov av att äta så mycket kött. I den här soppan får jag i mig av protein genom sojabönorna och ost. Det är tydligen ganska svårt att äta för lite protein om man äter av andra källor som innehåller det, t.ex. ost- och mjölkprodukter, bönor och så'nt där. Men om du absolut vill ha något köttigt i den här soppan så skulle jag rösta på att steka korvslantar av någon smakrik variant, t.ex. chorizo och blanda ner i soppan. Och så kan man ju lägga köttigt pålägg på mackorna till soppan!

Ha andra bönor i soppan om du föredrar det eller ha flera sorter. Bondbönor och borlotti passar bra! Gör med eller utan vitlök.

Tillbehör: Bröd och smör, (svamppiroger) eller något annat som gör måltiden mer mättande

Ca 4 portioner

(2 vitlöksklyftor, tunt skivade)
1 gul lök, hackad
2 stjälkar selleri, tunt skivade
2 morötter, skalade och tunt slantade
Ca 6 msk olivolja
1 1/2 l grönsaksbuljong
1 1/2 dl risoni
6 tomater, i bitar
1 squash, i tunna skivor/bitar
250 g (frysta) sojabönor
1 rejäl näve färsk röd mangold (eller babyspenat)
Salt och svartpeppar
2 dl parmesanost, finriven (Padano går bra)
Eventuellt hackad färsk oregano
Olivolja

Fräs (vitlök), gul lök, selleri och morötter i rikligt med olivolja i en tjockbottnad kastrull/gryta tills det mjuknat. Häll i buljongen och låt koka försiktigt i ca tio minuter. Blanda sedan ner tomat, squash och risoni. Låt småkoka ca åtta minuter till. Blanda ner bönorna, koka ca två minuter till och smaka sedan av med salt och svartpeppar. Blanda till sist ner mangoldbladen. Servera soppan med riven parmesan, garnera eventuellt med oregano och ringla över lite olivolja.

Milda morötter passar bra ihop med sellerismaken. Och lök passar ju till det mesta!

Skär inte tomaterna i för små bitar, då kokar de sönder. För lagom stora bitar på squashen,
dela den först på mitten på längsen, dela sedan varje längsbit en gång till på längsen så att du
har fyra avlånga delar av squashen. Lägg dem sedan två och två intill varandra åt gången och
skiva ganska tunt. Om squashen är tjock kan du dela varje längshalva i tre delar innan du skivar,
så att du har sex avlånga bitar. Hm. Hoppas den förklaringen går fram :-)

Mangold är vackert och kan användas lika gärna, som, eller hellre än, spenat. 

Vem kan motstå en sån härlig soppa! Inte den sortens soppa man mixar sönder!

Strö parmesan över soppan medan den är rykande varm så att den smälter lite och servera med rostat bröd och smör som också får smälta. Eller bröd med något annat pålägg.

Har du någon kräftskiva på gång då? Här finns det en i sikte mot slutet av månaden. Jag har lärt mig att verkligen gilla räkor i år. Nu ser jag fram emot att se om jag kan lära mig att uppskatta kräftor lika mycket. Fast jag ska se till att gardera mig genom att göra ett gäng goda tillbehör - för säkerhets skull :-) Dessutom tycker jag att det är himla roligt också att göra tillbehör till just kräftskiva. Och gott blir det. Speciellt som det ofta är västerbottensost inblandat! Vad sägs om ett tips på snapsvisa till kräftskivan? En finsk variant: NU! (Sjunges kort och kraftfullt med uttalet NO.) Skål!

Avslutar med ett recept på små ostpajer med sparris -  perfekt till kräftskivan - som du hittar här >

Frico - italiensk potatiskaka med lök, ost och bacon

Alltså förlåt. Nu har jag tjyvstartat lite med "vinterpotatisen". D.v.s. den som inte kallas färskpotatis. Kalla mig galen eller utan smak men jag är verkligen inte förtjust i färskpotatisen som inte smakar särskilt mycket utan en jäkla massa hjälp på traven. Så var det sagt! 

Hittade en sån där potatispåse med texten "FAST" och slog till. Visst. Potatisen hade sett bättre dagar med lite rynkiga skal och groddar här och var. Men det stoppade inte mig! Med lite svalare väder blev jag bara så sugen på något rejält mättande. Aptiten gick igång med turbofart. Visserligen har jordgubbskräm med mjölk mättat denna sommar men då har aptiten i princip legat på noll p.g.a värmen.

Frico är en italiensk potatiskaka som till skillnad från andra potatiskakor, tortillas, frittatas - kalla det vad du vill - inte innehåller ägg. Det är osten som håller ihop det. Jag snappade upp hur man skulle göra frico på ett ungefär för ganska länge sedan när jag tittade på amerikanska Masterchef. Italienaren Luca som flyttade till USA och vann hela surven gjorde det här ganska långt fram i tävlingen och det gick hem trots att rätten är mer än rustik och inte särskilt "finessig".

Potatis, lök, ost och bacon. Att ha bacon (eller pancetta som i Italien) är en variant. Grunden är just billiga råvaror som potatis, lök och ost. Luca berättade för juryn hur den här rätten var ett ständigt återkommande inslag i kosten när han växte upp, då det var just, billigt. Om du inte visste det här om mig innan så kan jag säga att om jag bara fick äta potatis, ost, bacon och lök för resten av mitt liv skulle jag vara rätt nöjd. Men jag skulle ändå kräva tomater också. Skulle kunna offra bacon för tomater faktiskt....

När det gäller ostsorterna så använde Luca italienska ostsorter varav jag inte hittade båda så jag nöjde mig med en av mina absoluta favoritostar, prästen.

Det här är precis som med en omelett eller potatiskaka så att det är svårt att ange mängder och ett exakt recept. Lita på magkänslan när det gäller mängder och vill du ha mycket bacon och mer ost (eller mindre av det) så är det fritt fram. 

Om du inte litar på din magkänsla så hittar du Lucas frico här (utan bacon/pancetta) >

Serveringsförslag: Stekta tomater, färska tomatklyftor (nå't med tomat...)

Frico

Fast potatis, grovt riven

Gul lök, hackad

Bacon, strimlat och knaperstekt

Grovt riven ost med mycket smak (lagrad prästost, parmesan, boxholm)

Flytande smör/rapsolja (eller annat fett som du föredrar att fräsa potatis, lök m.m. i)

Hetta upp en stekpanna och ha i fettet. Lägg i potatisen och stek tills den är nästan klar och har fått lite färg. Blanda sedan ner löken och låt den steka en stund med potatisen. Blanda ner baconbitarna och den rivna osten. Ha inte för hög värme på. Låt steka till fin färg på ena sidan. Platta till det hela lite så att det blir som en kaka. Använd en tallrik eller ett lock för att vända på fricon. Låt steka ett par minuter till fin färg även på andra sidan. Fös över fricon till en tallrik eller servera direkt från pannan. 

Väldigt enkla råvaror; potatis, lök och ost. Men oj så gott det blir ihop...
Perfekt mat dagen före eller ännu hellre "dagen efter" :-)

... speciellt ihop med bacon :-)

Inte vacker mat. Det förstår man redan när man hör ingredienserna.
Men oj så gott och ljuvligt mättande i magen.

Kanske lämnar jag sommarmaten för tidigt men jag kan inte rå för att jag längtar efter rejälare mat. Har hunnit med att göra både lasagne och köttbullar med stuvade makaroner. Grillat, kall sallad och potatissallad i all ära - det är inget fel på våra klassiker heller! Näst på tur står någon form av paj. Fyndade kalasfina pajformar (-50 %) och måste ju använda dem så fort som möjligt. Det blir någon en variant med en massa grönsaker. Kanske tomat i? Och lite bacon. Eller :-)

Citronrutor - syrligt och bara lite sött

Mina citronrutor ser i princip invaderade ut av florsocker men gott blir det! Jag ville bjuda på fika på landet en av alla dessa heta dagar. Något sött och sliskigt kändes definitivt inte lockande i värmen (det gör det i och för sig inte annars heller men ändå). Jag kände ett litet sug efter syrligt och hittade ett recept på dessa citronrutor som är syrliga och bara lite söta. Det blev en jättegod fika och så var man mätt ganska länge. Behövde knappt fixa mat på kvällen. Inte klokt vad värme kapar aptiten...

Du som har hängt med mig ett tag vet att jag inte direkt utmärker mig för att vara typen som bakar, eller lagar fisk. Men tänk som det kan bli! Nu både bakar jag (sällan och väldigt enkla grejer men ändå) och lagar fisk. Undrens tid är inte förbi!

Citronrutor, ca 20 st

2-3 (ekologiska citroner)

250 g smör

1 vaniljstång

3 ägg

2 1/2 dl socker

3 1/2 dl vetemjöl

Florsocker

Citronmeliss till garnering

Serveringstips: Toppa citronrutorna med färska hallon

Tvätta den ena citronen noga, torka och riv skalet på fina sidan. Se till att inte få med av det vita köttet under skalet - det är beskt. Halvera citronerna och pressa citronsaften ur dem, du ska få ihop ca 1,2 dl. Om du inte får ihop den mängden på två citroner, får du använda den tredje.

Halvera vaniljstången och skrapa ur vaniljkornen. Smält smöret och blanda det med stång och vaniljkorn. Vispa ihop ägg och socker. Blanda ner vaniljsmöret och sikta sedan ner vetemjölet i omgångar. Rör om noga mellan varven, ta inte för mycket mjöl åt gången. Blanda ner citronsaft och citronskal.

Täck en ugnsplåt med raka kanter, ca 22 x 32 cm, med bakplåtspapper. Häll smeten i formen och ställ in i ugnen på 150 grader i 35-40 minuter. Ta ut och låt svalna i minst 45 minuter. Skär sedan i rutor. Pudra över florsocker och garnera med citronmeliss.

Om du använder en mindre form blir rutorna naturligtvis lite tjockare,
tänk på att det kan påverka tillagningstiden.

Jag är verkligen ingen "odlare" men har lite smått och gott i en tunna på hjul på landet.
Citronmeliss finns med där, liksom basilika, citrontimjan, rosmarin och dragon.
Det är jäkla häftigt att kunna plocka det man behöver på bara ett par meters avstånd. 

Citronrutor. När du är sugen på fika men inte vill ha det alltför sött.

För övrigt vankas vardag och det känns välkommet. Tror att de flesta av oss mår bra av rutiner, så länge de bryts av med trevliga helger, nån resa ibland, umgänge med vänner och andra aktiviteter som avviker från det "vanliga". Men det vanliga behöver verkligen inte vara tråkigt. Det handlar nog mycket om inställning men självklart behöver vi fylla på med energi mellan varven, och den energin hämtar vi alla från olika håll. Matlagning är "bara" att av dessa håll, för min del.