Krämig blomkålspasta med bacon och ost

Ikväll har jag lagat till en väldigt god pastarätt med blomkål som t.o.m. Mannen tyckte om. Han är inte så överförtjust i blomkål normalt men när den som här har fått koka i gräddmjölk och sedan mixats slät så gick det visst bra. Gräddig pasta är ju väldigt gott, men ibland kan det gräddiga bli för mycket. Med mycket blomkål i såsen så känns den lite lättare och nyttigare, och blomkål är ju så gott! Vilken mild och fin smak den får när den får koka sönder. Klart att grädde, salt och peppar gör sitt till men ändå, allt blir inte gott av grädde. Eller?

Det här var perfekt mat för mig att laga till denna måndag efter att ha handlat efter jobbet, släpat hem svintunga matkassar, tömt diskmaskinen, plockat undan i kök och lite överallt. Det brukar vara lite smårörigt på måndagar efter en helg på landet. Klockan hann bli en del och jag var både trött och hungrig. Maten är både snabb- och lättlagad. Ibland är det helt enkelt precis vad som behövs.

Ca 4 portioner

2 paket bacon, knaperstekt i bitar

Blomkålsbuketter, ca 600 g i mindre bitar

3 dl vispgrädde

3 dl mjölk

Flingsalt

Nymalen svartpeppar

400 g kokt pasta

2 dl riven ost, t.ex. prälle

Koka blomkålen nästan helt mjuk i grädde och mjölk. Ha koll på kastrullen, gräddmjölken kan lätt koka över. Been there, done that... Mixa blomkålen slät och smaka av med några nypor flingsalt och ett par krm nymalen svartpeppar. Tajma så att pastan är nykokt ungefär när såsen blir klar. Blanda pasta och blomkålssås.

Lägg upp pasta på tallrik eller i en skål, strö över riven ost och knaperstekt bacon i bitar. Tomat är gott till.

Tja, svårare än så är det inte!

Om jag ska välja mellan blomkål och broccoli så vinner faktiskt blomkålen.

Nykokt pasta blandas med blomkålssåsen. Krämigt och gott blir det! Servera direkt innan det kallnar...

Kan detta vara världens godaste tillbehör till pasta?

Krämigt, salt, knaprigt, lite sött och pepprigt. Urgott helt enkelt.
Nu återstår bara "blomkålseffekten" :-)



Sista helgen i oktober

I morgon är det november och den sista helgen på landet i oktober flyter på i ett väldigt stillsamt och skönt tempo. Igår sken solen och vi fick grillad korv hos ena grannen, våra andra grannar mamma och pappa, var också med och tog sig en korv. En grillad frukostkorv utomhus på stående fot, med stark senap, ketchup och lite rostad lök - det smakade som gourmetmat.

Jag är inte till så mycket nytta i trappbyggandet just nu så jag har fått dispens. Har gått in i stugvärmen för att planera veckans middagar så här sitter jag i soffan och klurar. En rätt är bestämd, en blomkålspasta med pepparstekt bacon ska det bli. Bacon igen :-)

Några foton har det blivit även den här helgen, på gula höstlöv, en frostnupen rosknopp, trädgårdsstolar som kanske borde flyttas undan och så min gamla mjölkkanna som jag nästa år ska ha på trappan med fina sommarblommor i.

En fördel med hösten och alla löv som trillar av träden är att vi ser mer av sjön utanför bastun. Det blev faktiskt en vedeldad bastu igår kväll för grabbarna trots att duschmöjligheterna är dramatiskt förändrade. En rejäl gryta med vatten på aggregatet för varmvatten och så blandas det med kallvatten i en hink att hälla över sig till tvagningen efter bastun. Funkar alldeles utmärkt. Det sköna med att vara på landet är att det inte är så noga med frisyr, kläder och så vidare. Väldigt relaxat om man säger så.



Nej. Nu måste jag återgå till middagsplaneringen. Rätt vad det är kanske jag behöver rycka in som hantlangare till Mannen. Egentligen borde jag kanske rensa lite i boden också men idag har jag ingen lust.Inget som inte kan vänta till nästa helg. Då blir det den första helgen i november.

Ha en skön söndag!

Potatisgratäng med trattisar och kantarellfond

Här på landet är det extra bra med mat som lagas i ugnen den här tiden på året. Vattnet är avstängt och vi har en dunk ståendes på köksbänken med kran. Att inte behöva grisa ner en massa skålar, fat och redskap är bra för så lite disk som möjligt. Det är löjligt hur mycket vatten det går åt när man diskar! Just när man har en begränsad mängd blir det väldigt tydligt hur mycket vatten som slukas bara för lite disk. Och inte sköljer man av på samma sätt heller, det går åt mycket hushållspapper :-)

Men nu skulle det inte handla om disk utan en väldigt god potatisgratäng som jag gjorde igår, med trattkantareller och kantarellfond. Egentligen ska potatisskivorna kokas nästan färdiga i gräddmjölken innan de gratineras men en sådan kastrull vill jag inte ta hand om här efteråt så det fick bli direkt ner i gratängformen. Kantarellfonden ger massor av smak och även sälta, så var försiktig med saltandet, det behövs väldigt lite. Potatisgratängen åt vi till en fin köttbit, och så en enkel tomat- och löksallad så den delen av kostcirkeln blev representerad också.

Till ungefär fyra portioner
12 potatisar, skalade och skivade
1 gul lök, skivad
En hög trattkantareller, ju mer desto bättre (jag hade alldeles för lite...)
3 dl vispgrädde
2 dl standardmjölk
1/2 dl kantarellfond
Smör
Salt och svartpeppar
En dryg dl riven västerbottenost

Smörj en form. Rensa och dela svampen i mindre bitar. Stek svampen i smör, salta lite och svartpeppra. Varva potatisskivor, svamp och lök i formen, salta potatisen lätt och svartpeppra. Blanda grädde, mjölk och kantarellfond, häll i formen. Strö över riven västerbottenost och gratinera i ugnen på 225 grader i en halvtimme ungefär. Dra sedan ner värmen till 150 grader, täck med folie om gratängen har fått tillräcklig färg. Låt stå någon kvart tills potatisen är mjuk. Ät till kött, kyckling eller något annat.

Jag hade alldeles för lite trattkantareller men de gav ändå jättefin smak på gratängen.

En köttbit som steks i mycket smör, kryddades med salt, svartpeppar och chili explosion.

Kött och potatis - igen :-) Fast inte en massa sås, det behövs inte när man har en krämig gratäng.

Tomat- och löksallad är bland det bästa jag vet som tilllbehör. Tomater i bitar, skivad rödlök, olivolja, salt och svartpeppar. That's it! Gör gärna i förväg så blir den ännu godare.



Julie & Julia - nutid och dåtid

 Filmen Julie & Julia är inte ny, den släpptes 2009 och hade premiär i Sverige någon gång förra året. Nu har jag sett den efter att ha blivit tipsad. Jag tycker om den. Som lite av en matnörd (eller mycket kanske) är ju handlingen och miljöerna tilltalande.

Man skulle kunna tro att det är den mer nutida historien om Julie Powell som matbloggare som skulle vara mest intresssant för mig men jag roades mer av den parallella historien om Julia Child, en pionjär inom amerikansk matlagning. Hon tog den franska kokkonsten från en kontinent till en annan i en tid då det inte fanns datorer, internet, mobiltelefoner eller ens eldrivna skrivmaskiner. Det tog henne flera år att göra en kokbok färdig och att till slut få den publicerad. Vilket tålamod och vilken hängivelse!

Julia porträtteras av Meryl Streep och först tyckte jag att rolltolkningen var överdriven men sedan insåg jag att Julia själv hade den personligheten. Vilken fantastisk kvinna som kuskade runt med sin make över hela världen och inte fann sig i att "bara" vara hemmafru.

Hon ville ha något vettigt att göra och gjorde det ordentligt. Bland annat armbågade hon sig fram bland alla män på Cordon Bleu i Paris och skaffade sig ett diplom i fransk kokkonst. Men jag ska inte berätta för mycket. Filmen är klart sevärd!

För Julie Powell som skrev en bok om sitt kokboksprojekt, att laga alla rätter i Julias kokbok och blogga om det, blev det film av boken och nu lever hon ett helt annat liv som författare.

Julie Powell i verkligheten

Nu är det dags att packa ihop och åka till landet. Jag har fortfarande inte klurat ut vad jag ska laga för mat i helgen men jag har tagit med mig mattidningar och så har jag mina kokböcker på landet att glutta i. Och så finns det ju en mängd matbloggar att bli inspirerad av också. Det ska nog lösa sig.

Trevlig helg!

Längtar till köket på landet



Nu känns det som en evighet se'n vi var på landet och jag längtar dit som en tok! Är sugen på att laga till något riktigt gott som gärna får ta lång, lång tid. Gärna lite komplicerat och helst något som jag inte har gjort förut. Jag ska plöja igenom receptklipp och kokböcker och se vad jag kan hitta. Och nej, vi har FORTFARANDE inte silikonat mellan kakel och köksbänk. Det börjar bli dags :-)

Ikväll kokar jag bara lite mer spagetti för vi har färsbiffar kvar från igår. Och det var planerat så för hela dagen har jag laddat för styrketräning efter jobbet som faktiskt blev av! Som den sparris jag är så visste jag att jag skulle vara darrig och helt slut efter träningen och därmed inte ens fixa att hacka lök eller röra i grytor efteråt. Och nog hade jag rätt. Det är knappt jag orkar skriva det här inlägget och duschen efteråt ska vi inte prata om. Att lyfta armarna över huvudet för att tvätta håret var urjobbigt! Tur jag har så kort hår så det gick fort.

Imorgon blir det inte nådigt att veckla ut kroppen ur sängen och stiga upp eftersom jag redan är stel som en pinne och har ont överallt. Men om inte annat så sporrade träningen mig till att fortsätta. Jag insåg nämligen hur enormt svag jag är... Inte i alla muskler men de flesta :-) Detta måste rådas bot på så fortsättning följer förhoppningsvis. I morgon är planen att ge sig ut och progga (promenera + jogga) och skaka loss stelheten.

Se'n är det ju fredag och helg på landet!

Nu ska jag röra om i pastagrytan. Om armarna lyder vill säga...

Trevlig lill-lördag!

Några timmar senare kan jag konstatera att musklerna säger sitt. Aj!!! Men bra aj. Att ge sig ut och progga efter jobbet idag känns väldigt olockande men det behövs verkligen. Den som ger sig in i leken...

Bacon- och persiljebiffar med soltorkad tomatsås och citronspagetti

Jag tycker verkligen om att göra färsbiffar med olika smaker, det är så tacksamt. Gott, enkelt att göra och nästan vad som helst funkar att blanda ner i färssmeten. Även såsen kan man trixa med, lite grädde i pannan efter stekningen och sedan olika smaksättningar. I den här såsen rörde jag ner soltorkade tomater i crèmeform, finns färdig på burk, lite soja och vitpeppar. Jag låter alltid färsbiffarna puttra färdigt i såsen i pannan. Då blir de ännu saftigare och såsen reduceras lite grand, får ännu mer smak och behöver inte redas på något sätt. Egentligen skulle jag ha haft färsk salvia i såsen också men min eftermiddagsslöa hjärna plockade hem thaibasilika från affären i stället, och det kändes inte riktigt som att det skulle funka så det fick bli utan färska örter den här gången.

Det stannade inte vid färsbiffar och sås med extra smak, även spagettin fick en uppfräschning med lite rivet citronskal. Så lite gjorde så mycket! Efter kokningen av spagettin blandade jag den med en rejäl klick smör (som vanligt) och någon tesked citronskal. Uppfräschning är ordet, det smakade verkligen fräscht!

Färsbiffar
400 g nötfärs
1 finhackad gul lök
1 ägg
1 dl kokt pressad potatis (kan uteslutas - jag hade lite kvar som jag slängde i)
1 dl mellangrädde (eller mjölk)
1 paket bacon, knaperstekt och skuret i småbitar
1 dl hackad färsk persilja
1 tsk salt
3 krm svartpeppar
2 krm vitpeppar
1 msk sirap (kan uteslutas)
Smör till stekning

Sås
5 dl matlagningsgrädde
2 msk crème med soltorkade tomater
1 tsk soja
2 krm vitpeppar

Blanda allt och forma till 16 små biffar eller 8 större. Stek biffarna i smör tills de är så gott som färdiga och har fått fin färg. Lyft biffarna ur pannan och lägg åt sidan. Häll grädden i pannan och rör med en visp mot botten. Om du tycker att det är för mycket skräp i pannan efter stekningen kan du sila av grädden och sedan hälla tillbaka i pannan. Låt grädden koka upp och smaksätt med soltorkade tomater, soja och vitpeppar. Lägg färsbiffarna i såsen och låt dem puttra med några minuter, förslagsvis medan pastan kokar så att de blir helt färdiga och såsen lite tjockare.

Servera med kokt spagetti som blandas med rivet skal av en citron och en rejäl klick smör. Gott med tomater till också.

Hoppas det smakar :-)

Ett ägg till färssmet har jag alltid i. Vet egentligen om det behövs men så gör mamma och då gör jag likadant...

Jag gjorde 16 små färsbiffar men gör dem större och forma dem precis som du vill.

Kanske liiite för mycket stekyta på vissa håll... Stek lite snällare än vad jag gjorde så slipper du akrylamid i maten.

Första erfarenheten av soltorkade tomater i crèmeform, och en god sådan! Perfekt som smaksättare i sås och grytor. Den speciella soltorkade tomatsmaken i koncentrerad form.

Salvia blev thaibasilika i matkassen. Hur svårt kan det va? Nu får basilikan stå där och vara fin i stället tills jag kommer på vad jag kan använda den till.

Lite rivet citronskal att blanda spagettin med tillsammans med smör blev riktigt gott och fräscht! Passade jättebra till de här färsbiffarna och såsen.

Min sås fick puttra medan pastan kokade klart. Det blev några minuter så såsen hann tjockna till lite.



Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus...

... eller två.

Det slog mig igår på väg hem från jobbet. Att det var mörkt. Och kortare blir dagarna. Nu är vi snart inne i november. Ett kort hugg av ångest men det gick snabbt över.

Jag tycker ju om alla årstider så det är ingen fara. Men just i övergången när det blir väldigt tydligt att nästa årstid kommer med stormsteg, särskilt mellan höst och vinter, då kan även jag tycka att det är lite jobbigt.

Det fanns inga tändstickor när jag kom hem och skulle mota mörkret. Tur att vi har gasspis! Så ljusen blev tända och jag säger välkommen vinter!

Nu ska spisen användas till det den egentligen är till för, matlagning!

Oxrullader med bacon, senap och minigurkor (cornichoner)

Möra oxrullader tack vare bacon. Bästa såsen tack vare bacon. Och så lite annat förstås, men bacon är verkligen den största hjälten i den här husmansrätten. Visserligen ska rulladerna puttra ganska länge i en gryta men i övrigt går det fort att förbereda. Under tiden köttet blir klart skalas potatisen, skärs i bitar och står redo att kokas i saltat vatten när köttet är klart. Jag sätter på kokvattnet till potatisen när köttet känns mört, så får det vila en stund i buljongen innan jag plockar upp det, silar och reder av såsen. Se'n är det bara att värma köttet igen i såsen när potatisen är färdig. Den här gången blev det pressad potatis till som suger upp såsen så bra! 

Det här är faktiskt "mamma-mat" som jag har vågat mig på att göra många gånger. Jag klarar helt enkelt inte av att vänta in de gånger som mamma ställer det på bordet och vi råkar vara i närheten. Då får jag göra själv och jag lyckas faktiskt riktigt bra. Det är svårt att misslyckas med det här. Den här gången testade jag att lägga i lite stekt lök i buljongen för ännu mer mustig smak, och det blev riktigt gott!

4 portioner

8 lövbiffar

Dijonsenap

Svartpeppar

1-2 paket bacon (beroende på hur stora lövbiffarna är)

8-16 cornichoner (picklade minigurkor - lägg en eller två på varje lövbiff)

1 liter köttbuljong

1 gul skivad lök

Smör att steka kött och lök i

2,5 dl mellangrädde

3 msk vetemjöl

1 tsk soja

1 msk svartvinbärsgelé

2 krm vitpeppar + ev lite svartpeppar

Lägg lövbiffen på ett skärbräde, lägg på en plastpåse eller täck med en bit plastfolie. Ta en liten kastrull och banka köttet så att det blir riktigt tunt. Bred på senap och svartpeppra. Lägg på bacon, det brukar gå åt en och en halv skiva till varje lövbiff. Lägg sedan en eller två cornichoner i den smalaste änden och rulla ihop köttet från den änden till den andra. Fäst ihop med tandpetare.

Koka upp buljongen och håll den varm i en gryta. Fräs löken glansig i lite smör och lägg i grytan. Bryn sedan rulladerna i smör runtom, på hög värme någon minut på varje "sida" så att de får fin färg. Lägg över i grytan. Låt grytan puttra under lock i minst en timme, känn efter med sticka tills köttet känns mört. Lyft ur rulladerna. Sila buljongen och häll tillbaka i grytan, koka upp. Ta bort tandpetarna. En bra indikation på att köttet är mört och fint är att det går lekande lätt att dra ur dem.

Vispa ut mjölet i ungefär hälften av grädden tills den blir slät, häll i grytan och vispa noga. Häll i resten av grädden och låt koka några minuter så att mjölsmaken försvinner. Smaka av såsen med soja, svartvinbärsgelé, vitpeppar och ev lite svartpeppar också om du vill ha det, men var försiktig och ta lite i taget. Såsen har massor av smak och sälta redan av både buljong och bacon. Servera med pressad potatis, svartvinbärsgelé och någon grönsak. Fast vi hoppade över grönsaker. Kött, sås och potatis räcker såååå bra! Och detta på en måndag :-)

Lövbiff bankad, senap, svartpeppar, bacon och minigurkor på plats - bara att rulla ihop och fästa med tandpetare.

En gul lök stektes lätt tills den blev glansig. Sedan fick den koka med i grytan och ge extra smak på såsen.

Rulladerna har brynts till fin färg i lite smör. Nu ska de ner i grytan och koka i minst en timme under lock.

Cornichoner är helt enkelt riktigt små gurkor inlagda i vinäger och annat smått och gott som man har till pickles. Finns att köpa färdiga på burk så du behöver inte göra dem själv :-)

Köttet har kokat klart och vilar utanför grytan medan såsen görs i ordning. Snart ska de tillbaka ner i grytan igen...

Brorsan skulle ha varit här. Massor av sås och massor av potatis! Det kan man aldrig få för mycket av enligt honom men det blev väl mycket potatis... Det blir mycket sås över också men spara den och ät till färsbiffar eller stekt lövbiff en annan dag. Såsen går jättebra att frysa in.

Som sagt, inga grönsaker till maten den här gången. Kött, sås och potatis - gott nog! Dessutom finns det ju lite gurka där inne i rulladerna, räcker inte det? 

Ny kokbok som bådar gott!

Jag har blivit med ny kokbok! Idag har jag bläddrat igenom ungefär hälften av smakresan upplevd av Lena och Peter Göransson från Tofvehult som verkar ha levt och lever ett häftigt liv med mycket rese- och smakupplevelser. Recepten i boken kommer från världens alla hörn och de är jättefint illustrerade. Recepten är till stor del klassiker från olika länder, lagade på deras sätt och det är mycket som lockar att testa. Jag har redan markerat ett gäng recept som jag fastnat för:

• Shepherd's Pie från Storbritannien
• Pepparstek med konjakssås och hemmagjorda frittar från Frankrike
• Risotto och saltimbocca från Italien
• Yakitorispett från Japan
• Kryddig fläskfilé från Australien
• Grillad entrecôte med jordnötspesto från USA

Och jag har sett många fler bra recept! Riktigt trevlig kokbok med resminnen, privata bilder från dessa resor men framför allt recept som lockar till att provas, och prova - det ska jag! Jag gillar namnet på bokförlaget också, "Kakor och monster" :-)

Nästa helg blir det landet igen och det ser jag verkligen fram emot. Fast riktigt trevligt att vara hemma i lägenheten också och få lite gjort. Nu har jag nya gardiner, soffkuddar och ny matta i vardagsrummet och så en ny badrumsspegel som ska sättas upp. Städningen då? Jo, lite dammsugning hann jag med i alla fall...

Färgfegis som jag är så blev det grå matta (fast väldigt fin lyster) och ljungfärgade knytgardiner. Lite trist är det att rulla ut nya mattan och behöva ställa tyngder på den för att den inte ska rulla ihop sig igen :-) Morteln har bra tyngd!

Spegeln till badrummet kommer att passa jättefint! Jag vill inte ha ett traditionellt badrumsskåp ovanför tvättstället. Det sitter på en annan vägg. Jag gillar att den ser lite gammal ut även om den tyvärr inte är det...

Nu ska söndagskvällen avslutas med lite film i soffan med Mannen. Det blir en skön avslutning på helgen i den (nästan) nystädade lägenheten.

Trevlig kväll!

Late night pizza snack

Jag vet att man inte ska äta sent på kvällarna, och verkligen inte nära inpå läggdags. Men sent på lördagskvällen blev jag verkligen vrålhungrig och kom på att jag hade ätit väldigt lite under dagen. Som den Skalman jag är var det inte konstigt att kroppen inte riktigt fungerade som den skulle och jag var helt enkelt tvungen att fixa till något att käka.

I frysen hade jag kvar en remsa färdig pizzadeg som blev över från när jag gjorde pizzapajen så den fick bli utgångspunkten, på pizza kan man ju lägga på nästan vad som helst. Under tiden degen tinade tog jag ett gäng körsbärstomater och tärnade ganska smått. Det mesta av vätskan fick rinna bort genom en sil. En halv lök skivades. I kylskåpet hade jag kvar färdig tomatbaserad pastasås och prästost har jag alltid hemma så det här gick ju bra.

På pizzadegen blev det den röda såsen underst förstås, sedan riven prästost, tomaterna och sist löken. In i ugnen på 250 grader i ca 10 minuter, ut ur ugnen och på med oregano. Och jag hade en perfekt liten måltid att lugna magen med så att jag kunde somna utan att bli störd av knorr.

En liten bit pizzadeg i frysen är inte så dumt!



(Löv)biff Rydberg, gammal är äldst

Det här är min variant på Biff Rydberg, klassikern med sina rötter från Hotell Rydberg som öppnade i mitten av 1800-talet. Egentligen ska den göras på grovt tärnad oxfilé men även om det är fredag tycker jag det känns lite väl lyxigt att köpa fin oxfilé och choppa upp. Dessutom äter jag inte så mycket kött och Mannen blir (nästan) lika glad för lövbiff ändå och plånboken tackar mig för mitt kloka beslut. Om man blandar ihop kött, potatis och lök så blir det pytt i panna. Biff Rydberg är det bara om man serverar allting separat tillsammans med äggulor och senapsgrädde. Väldigt gott. Faktiskt fantastiskt gott. Det är inte klokt hur senapsgrädden hissar smaken på köttet!

Ett bra tips för stekningen av potatisen om du inte vill stå en halv evighet och råsteka de grova tärningarna färdiga - bryn dem först i smör och rapsolja tills de får fin färg (ca 10 minuter på hög värme), stek sedan färdigt i ugnen på 200 grader. Det behövs upp till 15-20 minuter beroende på hur stora bitar du har.

4 portioner

8 skivor lövbiff i strimlor

600 g potatis, skalad och grovt tärnad

3 gula lökar, finhackade

Smör och lite rapsolja

Salt och svartpeppar

1 1/2 dl vispgrädde

1 msk skånsk senap

4 äggulor

Hackad persilja

Börja med senapsgrädden, vispa grädden fluffig och blanda med senapen. Ställ kallt medan resten görs klart. Stek lök i smör och potatis för sig i smör och lite rapsolja. Salta lite på potatisen när den är färdig. Håll varmt tills köttet är klart. Stek den strimlade lövbiffen i smör. Salta och svartpeppra. Lägg upp lövbiff, potatis och lök för sig. Strö över hackad persilja. Klicka lite senapsgrädde på köttet och servera resten bredvid och så äggulor att tippa över potatisen.

Kött och potatis... Har man bara det så är man så gott som hemma. För att köttet inte ska upplevas mer som kokt än stekt, gör så här. Hetta upp stekpannan rejält och smält en klick smör. Lägg i köttet och vänta tills det har släppt ifrån sig det mesta av köttsaften, det sipprar ur en del del. Häll av pannan och stek färdigt. Totalt ska lövbiffsstrimlorna stekas på hög värme i max ett par minuter så blir de inte torra.

Jag blev väldigt nöjd med potatisen och Mannen dristade sig t.o.m. med att utropa den till den godaste stekta potatis han någonsin ätit. Inte för att skryta på något sätt... Jag skar ganska stora tärningar och stekte i smör och rapsolja på hög värme så att potatisen fick fin färg och lite knaprig yta. Sedan stekte jag den helt färdig i ugnen, mycket bekvämt. Lite salt och så var den klar. Krispig på ytan och mjuk och god inuti.

Minitoast med grillad paprika, tomat och taleggio

Nå't litet smått och gott är inte fel att peta i sig på fredagskvällen innan det är dags att sätta igång med middagen. Det är skönt att slippa vara alltför hungrig under matlagningen... Den här helgen blir det inget landet (buhuuu) så för ovanlighetens skull står jag i köket i sta'n på en fredagskväll. Missförstå mig rätt, det är också trevligt men det är liksom vår grej att dra till landet på helgerna. Men vi är sociala också och inser att vi inte kan dra från sta'n jämt utan att bli övergivna av våra vänner.

Åter till det lilla och goda! En minitoast i ugnen med taleggioost, grillad paprika och tomat blev det. Efter jobbet ställde jag in siktet på en ost som Andy tipsat om, Provolone Val Padana. Men mitt sabla ICA hade den inte, och det är inte nå'n liten ICA-butik vi pratar om. I den "så kallade" delikatessdisken kände de inte ens igen namnet. Jag hade hunnit ställa in mig på att få sätta tänderna i den här osten men fick tänka om. Det låg massor av olika sorters ost paketerade och klara i en disk så jag snappade åt mig taleggio och tänkte att den blir nog krämig och god när den får smälta lite i ugnen och jag hade rätt! Det doftade ganska skarpt men smakade jättegott. Om du vill ha en mildare ostsmak så går det lika bra med brie.

Minitoast, 8 st

8 skivor formfranska
Smör

16 skivor ost, taleggio (eller om du har bättre jaktlycka än mig, Provolone Val Padana)

1 röd paprika

1 gul paprika

2 mogna tomater
Salt och svartpeppar
Torkad oregano

Börja med att grilla paprikorna och skålla tomaterna. Paprikan grillade jag över öppen gaslåga, att jag inte tänkt på det förut när jag har gasspis och allt! Om du inte har gasspis, grilla paprikan skuren i halvor med skinnsidan uppåt på hög värme tills skalen svartnar och bubblar sig. Lägg sedan paprikan direkt i en plastpåse och knyt om. Lägg ner tomaterna i kokande vatten och skålla snabbt, ta upp dem när du ser att skalet har spruckit. Låt svalna.

Ta ett litet glas och tryck ut runda bröd av formfranskan. Smält smör och stek bröden lätt frasiga på båda sidor. Skala paprika och tomat. Ta bort kärnor och strimla. Blanda paprika- och tomatstrimlor i en skål, salta och svartpeppra lite. Lägg bröden på en plåt. Fördela grönsakerna ovanpå. Lägg ett par bitar taleggio ovanpå och överst lite torkad oregano. Ställ in i ugnen på 150 grader i drygt fem minuter, tills osten har smält ner. Ät som tilltugg eller liten förrätt.

När vi hade stoppat i oss denna aptitretare lagade jag till en riktig fullpoängare, både för mig och Mannen. En variant på Biff Rydberg med senapsgrädde. Det receptet kommer lite senare. Nu ska jag nämligen njuta av att vara gräsänka! Det ska städas och göras fint i lägenheten, underhållet blir något eftersatt när vi flyr till landet på helgerna. Och så ska jag shoppa och piffa. Hade jag ett badkar skulle jag senare ikväll ta ett långt bad med bubblor men jag får nöja mig med en varm dusch innan jag kryper till sängs och breder ut mig över HELA  sängen!

Ha en fin lördag!

Pyromanvarning! Paprikor grillade över öppen gaslåga :-)

Små, runda och fina toastar (heter det så i plural?) - lätt smörstekta. Är det fredag så är det, annars kan man ju nöja sig med att kantskära bröden.

Enkel topping även om det är lite pill med skalandet; grillad paprika och skållade tomat i strimlor, lite salt och svartpeppar.

Bröd + paprika och tomat...

+ taleggio och torkad oregano. In i ugnen...

... och ut ur ugnen!